Egentligen skulle jag ha haft 2-3 inlägg innan jag summerar året, men det har inte funnits kraft till att blogga den gråa novembermånad som vi har haft. Nu är loppen gjorda för året och jag avslutar året med loppvila och passande nog en förkylning.  :-[ 

EfteBudapest maraton har vi sprungit en mara i Polen, Poznan marathon och två maror i Spanien. Jag har sprungit ett 6-timmarslopp i Borås och Kärleken har nog trampat några steg i Danmark utan mig. Poznan och Malaga maraton  var två lätta maraton där jag inte tog ut mig fullt för att Kärleken inte mådde bra. I Polen var han skadad och i Malaga hade han för lite energi i kroppen. 6-timmarsloppet i Borås gick inte som jag hoppats på. Jag fick inte till glädjen i loppet. Jag matade på km efter km, men det blev aldrig lätt och njutbart. Jag fick en ultra där och tidsmässigt och antal km var bättre detta år än 2017. Poznan maraton var nummer ett av fem lopp som vi ska springa i Polen för att få Polska kronan, som är en speciell medalj som man får när man har sprungit de fem loppen i Poznan, Warzawa, Wroclaw, Debno och Krakow. De fem loppen har vi fått ihop 2021, tror vi :). Man ska göra dem inom 24 månader, så vi satsar på dessa lopp nu.  


 


 

För att summera detta året, så är jag toppennöjd. Jag har inte varit skadad eller förkyld. Jag fick till nytt distansrekord genom loppet i England i somras på 100km. Jag fick äntligen nytt PB på maran och även maran i Malaga blev en sub 5 mara. Så, det märks väldigt tydligt att jag har hittat rätt energi för kroppen samt att jag vågar pressa på under marorna. I Malaga var vi 4 minuter snabbare på halvmaran än i Budapest där jag sprang på nytt personbästa, men jag sa inget till sambon om att jag ville ha nytt pb så vid 30 km när det var jobbigt så bestämde jag mig för att jag inte behöver ha två pb på samma år haha. Det jag tar med mig från 2019 är just att jag har haft några maror med lätt känsla i kropp och själ och det känns så otroligt bra att äntligen få känna det. 


Vi har sprungit 70+30=100 maror tillsammans i Budapest och i Spanien blev det 110 maror tillsammans. VI fortsätter att springa maror och räkna ihop dem. Något ska man ju nörda ner sig i, i livet :) Jag älskar att räkna, och hålla koll på siffror under loppen. Antal maror, tider framtida maror mm mm. Allt som gör att några km går fortare än andra. Våra sista maror tillsammans blev under en vecka i Fuengirola där vi var i 9 dagar och fick med oss fem maraton hem. Jag sprang två och sambon 3. Jag var så otroligt trött när vi kom ner till Spanien och det hade inte släppt dagen innan första maran, så jag tog beslutet att endast springa två maror på tre dagar. Sambon sprang en till dag fyra och tog där tredje platsen. Äventyret i Spanien gav mersmak, nya vänner och en ny favvoplats att besöka för att springa maraton, så sambon bokade flyg, boende och anmälde oss till maraton i Fuengirola i mars. Det var en kille Peter från Slagelse i Danmark som ordnade loppen där, och det blev så fantastiskt härligt och roligt. Gemensam afterrun efter de tre loppen hos honom med många skratt, som gav mersmak. Jag vet inte när jag ska springa mitt nästa maraton, men sambon springer i Danmark på lördag och jag förmodar att det är hans sista i år. Då har han fått ihop 31 maror i år och det pratar de om i Radio P4 Halland i morgon (julafton).  @-}-- 


Året 2019 blev Ett 50-års firande, 10 maraton och 4 ultralopp. Nytt distansrekord och nytt PB på maran.  <3 

Det blev INTE nytt PB på 5 km så det jagar jag vidare. 


2020års lopp är redan planerade, men jag känner ändå att de är värda ett eget inlägg.  :-D 




Igår firade vi sex år tillsammans och det har blivit några lopp tillsammans sedan dess. Nu är det julfirandet med våra familjer som står i fokus, lite vila över nyårshelgen, sedan springer vi nya lopp igen. Tänk, så bra livet kan bli  <3 

Som ni ser så är vår julgran så personlig som den kan bli  <3 


En riktigt God Jul till er alla. 

See You 


Cattis