Då var det dags för mina två lopp dagarna efter varandra. Jag var taggad för ett snabbt 5km lopp på fredagen och ett nytt PB på 6timmars under lördagen.  8-) Vädret skulle bli toppen, kanske för varmt, men det finns inget man kan göra åt det. Bara att gilla läget och äta och dricka mycket. 

Innan loppet på fredagkvällen så hade de en utlottning på nummerlappen och jag vann medlemskap hos Sweden Runners, de som arrangerade denna härliga helg Löparkalaset. En fantastisk vinst. TACK  <3  Jag stod längst fram när startskottet gick klockan 18 på fredagskvällen, såklart :-D  Jag försökte att komma iväg snabbt, men jag kände mig otroligt tung i rumpan när jag sprang iväg. Det ar lite tråkigt, men jag kämpade mig igenom loppet. Jag släppte inte alls, jag

  

pressade mig så mycket jag kunde och tänkte absolut inte vara bekväm. Jag kom in som dam nummer 6 av 19 och det blev jag glad över. Vi körde till hotellet och jag duschade, sen softade vi där tills det var dags att säga nattinatti. 


Vi vaknade på lördagen i god tid, precis som vanligt. Vi intog frukost direkt när de öppnade för den 6,30.  Jag åt ägg och bacon och jag vet inte om det är bacon som min mage inte gillar. Jag tänker inte prova fler gånger heller  =-O Vi satt i lugn och ro och åt mycket och länge och sedan gick vi upp till rummet för att packa ihop alla löpargrejorna. Vi körde till Östervångsstadions 400meter bana för att känna in känslan samt hämta nummerlappar.  Vi pussades Lycka Till och sedan sprang vi i vårt eget tempo när starten gick klockan 10. Jag började lugnt i mitt eget tempo och det kändes bra. Jag hade musik i öronen för att få fart på benen den första timmen. Efter cirka en timme behövde jag gå på toa. Himla trist. Bara att lyssna på kroppen. Det underlättar att springa på bana, då toaletterna är lättillgängliga. Tyvärr talade magen om att toabesök nummer TVÅ och TRE behövdes innan två timmar var gjorda. Lite depp kände jag mig, men jag fortsatte. Jag lät bli att dricka min energidricka och drack bara vatten ett tag. Jag hade bestämt mig innan loppet att prova att springa på socker. jag har ju varit sockerfri i över 11 år, men jag är villig att testa hur kroppen springer på den energin. jag hade dock bestämt mig för att INTE börja äta socker för tidigt och att det endast skulle vara energi, inte för att det var gott. 

Sagt och gjort; jag tog en halva nutellamacka. Det gjorde jag även efter ytterligare 6 km. Min tidigare test inför Budapest Maraton 2014 är att kroppen behöver energi var sjätte km.  Sen blev det två halvor till och allt kändes toppen. Jag hade inte en enda svacka under resten av loppet. jag behövde inte besöka toaletten fler gånger heller. Jag bara sprang på. Nya vänner som också sprang, hejade, vi snackade emellanåt och allt kändes toppen. Kärleken såg jag till emellanåt och allt var, som vanligt, toppen för honom. I ultravärlden är alla så himla sociala och hjälpsamma. Jag pratade mycket med en kvinna som oxå fixade PB. jag bad en annan kvinna fylla på vatten i min vattenflaska och det gjorde hon nog tre gånger. Så fint. TACK <3 

Petra och Marcus som fixade detta fantastiska arrangemang ropade ut varje timme vilka topp3 var och hur många varv de hade sprungit. De ropade ut när vi alla hade fixat våra maraton och även PB när det inföll. Jag fick en liten hyllning för att jag sprang lopp både fredag och lördag. Det var ett alldeles underbart lopp. Inte en enda svacka. Mina magproblem har jag accepterat för länge sedan. Det är bara att besöka toaletten vid behov och inför nästa lopp ändra på något. 

Jag hade nog sprungit nytt PB-personbästa cirka tjugo minuter innan slutet av loppet. Då fick jag återigen en hyllning i högtalarna. Då hade jag sprungit mer än 43552meter. När det var cirka 5 minuter kvar sa jag till Marcus (som var tävlingesledare) att hälsa min sambo att jag vill avsluta tillsammans med honom, så att han kunde meddela Kärleken det. Det gjorde Marcus och min underbara man väntade in mig vid nästa långsida. Vi sprang cirka ett varv tillsammans då det närmade sig sex timmar. Vid sista långsidan började det räknas ner och vi började spurta. Vi sprang precis över mållinjen när pistolen sa pang och loppet var över. Det hade inte spelat någon roll om vi hade spurtat eller inte, för de räknar varje cm som man springer. Mitt nya PB för 6timmars lopp är numera 45,78 km. Kärleken sprang 49,8km. Vi samlades på gräset och fick våra medaljer och sedan körde vi hem. Tacksamma och överväldigade över vad våra kroppar klarar av samt att vi gör detta tillsammans (y)  <3 

NÖJDA OCH STOLTA

Jag har återhämtat mig efter dessa lopp och mår bra igen. Jag mådde psykiskt dåligt i tisdags och onsdags, men sedan vände det igen. jag ska testa en gång till att springa på socker som energi, men måendet efter loppen avgör om det är värt det.  


Nu är det styrketräning och långpass inför dubbla maraton i England midsommarhelgen. 


See You


Cattis