Om

Jag är en kvinna, snart 50 ;) som försöker hitta balansen i livet och sätta rimliga mål, som i mina ögon borde gå, men i andras ögon är helt absurda. Jag älskar livet med min sambo, och mina döttrar som alla har löpningen i sina liv i olika omfattningar.
 
Bloggen handlar om hur jag tar till alla hjälpmedel som finns för att jobba med mig själv för att hitta balansen som gör att jag kan springa ultra.
 
Följ med på mitt äventyr så märker ni att det går bara man vill.

Presentation

Senaste inlägg

Visar inlägg från december 2016

Tillbaka till bloggens startsida

2016 Min häftigaste resa någonsin

När 2016 började trodde jag inte att det var möjligt att det året skulle sluta som det gör. 29/12-2015 gick jag hem från jobbet till soffan och stannade där i tre veckor. Utbrändhet nr 2 var ett faktum. När jag tänker tillbaka på hösten 2015 så är det inte konstigt alls eftersom jag gick upp till heltid, sprang många lopp samt åkte iväg på två långweekends utan att ta semester. 

När 2016 började så bestämde jag mig för att jag skulle försöka att se om motion verkligen kunde göra så att jag mådde bättre, som alla säger att den gör. Jag fick ihop 100km i januari månad och jag kände mig lite gladare även om kroppen fortfarande var helt matt och tung. Jag började jobba 50 %, efter tre veckor hemma i soffan, med två pass i veckan och jag fick godkänt från försäkringskassan att ha det på det sättet. Jag fortsatte att springa/gå korta rundor några gånger i veckan och jag kände av effekterna av motion och härliga endorfiner. Men, våren var tung och jag triggades igång av många faktorer på jobbet som jag ventilerade med min sambo, bästa vän och chef. Detta tunga varade nog fram till sommaren och jag mådde bara bättre och bättre. Det gick mycket fram och tillbaka, men mest framåt  (y) Efter min fyra veckors semester har det i princip bara gått framåt. Löpningen har varit med mig hela tiden och fast jag inte har fixat några personbästa, så har jag fixat Familjerekordet på Fotrally och distansrekord på 6-timmars. 


När löpningen inte har gått så bra som jag har velat att den ska ha gjort, så tänkte jag tillbaka på hur jag mådde några månader tidigare och det har fått mig att förstå att jag duger och att det jag gör är fantastiskt. Jag bestämde mig i juni månad för att avbryta min sjukskrivning och begära tjänstledighet eftersom jag ville fortsätta att vara maratonlöpare/ultralöpare och må bra vid sidan om jobbet. När det beslutet var taget, så kändes det ännu bättre. Jag var på G, jag var stark och jag behövde inte svara inför någon annan då jag själv hade valt att jobba 75%. 


Ämnena som triggade igång mig under våren var helt plötsligt så enkla att acceptera och helt plötsligt så fungerade allt på jobbet när jag var där. Det nya schemat med många nätter istället för heldagar hjälpte mig och min löpning såklart otroligt mycket. Ett schema anpassat efter mina behov får man bara på en fantastisk arbetsplats. Tack för det  :-D Sen att jag har kollegor som hellre jobbar dagpassen än nätterna underlättar  =-O 

Helsingborg maraton i september blev först en besvikelse då jag inte klarade av att följa farthållarna på 4.45, men efter några tankar om att jag faktiskt sprang ett maraton 9 månader efter att jag gick hem från jobbet betyder att allt faktiskt är bra även om det inte blev personbästa på maran. 


Efter den maran åkte vi till Mallorca för semester och vila. Där började jag med min Runstreak. Jag sprang i backarna utanför hotellet varje morgon vid 7-tiden och jag fick ihop över 60km på de 10 dagarna som jag sprang där. Jag fortsatte när jag kom hem med att springa varje dag och jag har:

*Blivit snabbare

*Blivit gladare och lyckligare

*Blivit starkare

*Gått ner en storlek i kläderna

*Blivit mindre stressad

Jag har under mina 106 dagar som jag har sprungit, sprungit över 600 km. Detta år har jag sprungit över 1700 km. Och då började jag med utmattning. Det är så häftigt och härligt så jag blir rörd att jag har klarat detta så bra. Min stora support är såklart min fantastiska sambo, men även min absolut favoritkollega och en av mina absolut bästa vänner Emma. Emma började när jag blev sjukskriven att skicka meddelande till mig för att höra hur jag mådde. Någon därute brydde sig, Oh, så skön känsla att någon faktiskt ville veta hur jag mådde då.  <3  Vi skriver till varandra varje dag fortfarande och det har betytt och betyder så otroligt mycket. Hon har hjälpt mig när jag har triggats igång på saker som jag absolut inte har behövt bry mig om. Hon har stöttat mig i vått och torrt. Hon har inspirerats av mig när jag gick Fotrally så nu ska hon oxå in i den galna Fotrallyfamiljen.  8-) Ett hjärta av guld och klokhet som få är vad denna underbara kvinna har  <3 

Idag är det exakt ett år sedan jag gick hem från jobbet och la mig på soffan. Dygnet 28-29/12 i år har jag gått/sprungit 38 km och jag är absolut inte utmattad. Jag började gårdagen med 9 km på löpbandet på gymmet och igår kväll gick jag och Emma lite Fotrallyträning på 21 km och när det ljusnat i morse sprang jag och Kärleken 8 km.  (y)  (y) 



Från vår morgonrunda idag. 



 

Efter nytt distansrekord på 6timmars i Skövde. 

 44.7 km 

En av alla fantastiska bilder från min Runstreak på Mallorca. En resa som alltid kommer att betyda mycket för mig när det gäller min löpning. 

Nu är snart detta år slut och jag är lyckligare än någonsin. Löpningen gör mig lycklig, Gymmet gör mig stark, Kärleken (min underbara sambo) ger mig allt som jag som sambo, kvinna behöver för att få känna sig älskad och viktig. Jag ser fram emot 2017 med en stark kropp och själ <3 

Mina planer för 2017 kommer i ett eget inlägg 


See you Cattis

Runstreak 100

Som vanligt så dröjer det mellan mina blogginlägg, men det dröjer inte mellan mina löppass, dem kör jag med hela tiden, varje dag. Idag är det dag 100 (y)  som jag har sprungit i ett sträck. 565,3km har mina ben tagit mig dessa dagar. Idag slog jag till med en putsning av personbästa med 13 sekunder på min 3,25 km runda. Tidigare i veckan putsade jag pb med 16 sekundet. Det känns bara så himla bra, då jag har kämpat så länge med att bli snabbare och det krävdes en Runstreak för att få till det (y)  8-) 

Jag ser bara fördelar med Runstreak. Många ser bara nackdelar, men jag väljer att fokusera på fördelarna

*Jag är piggare och gladare

*Jag har blivit en snabbare löpare

* Mitt bekvämlighetstempo är snabbare.

*Mina vilorundor blir längre

*Jag har gått ner i vikt en storlek.

Jag har sprungit några rundor när jag var hängig och då blev det små rundor på max 2 km. Jag ser dessa smårundor som ett sätt att lära känna min kropp oxå då jag är lite hängig och kanske på väg mot en förkylning. Det finns inget slutmål för mig, för jag vill inte räkna dagar och gå mot ett mål, då jag tror att det blir för mycket prestation i det. Därför kör jag vidare, en dag i taget för att det får mig att må så mycket bättre samt att det förbereder mig för de långa ultraloppen som jag har som mål i framtiden. <3 


2016 har varit ett mycket speciellt år för mig, då det började med utmattning och sjukskrivning och slutar med personbästa och mängdrekord. :-D Summering av året 2016 kommer i ett eget blogginlägg snart.  (y) 

Jobb väntar i natt och när jag slutar i morgon bitti 9.15 blir det en runda i skogen innan jag firar jul med min Fina Familj <3 

Jag önskar er en riktigt God Jul med mycket löpning och kärlek


See you Cattis