Om

Jag är en kvinna, snart 50 ;) som försöker hitta balansen i livet och sätta rimliga mål, som i mina ögon borde gå, men i andras ögon är helt absurda. Jag älskar livet med min sambo, och mina döttrar som alla har löpningen i sina liv i olika omfattningar.
 
Bloggen handlar om hur jag tar till alla hjälpmedel som finns för att jobba med mig själv för att hitta balansen som gör att jag kan springa ultra.
 
Följ med på mitt äventyr så märker ni att det går bara man vill.

Presentation

Senaste inlägg

Visar inlägg från juni 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Min energi -mat under Fotrally

Vi har kommit fram till Stockholm och fått i oss sallad som kvällsmat. Jag känner mig lite seg och trött, så det är vila som gäller.
 

 
Maten under tidigare Fotrally har inte varit så viktigt. Varför?
Mitt första Fotrally 2014, var egentligen inte ett Fotrally eftersom jag inte gick så långt som jag kunde. Jag gick till skjutsen i Nykvarn efter 12timmars promenad. Det året hade jag enbart nötter, ägg och säkert något litet annat som jag inte kommer ihåg nu.
 
2015 var maten viktigare eftersom jag ville gå längre än 2014, men då måste man (jag) äta och dricka, vilket jag inte gjorde som jag borde ha gjort. Framåt morgonen tänkte jag "jag ska bara gå ett par,tre timmar till så jag behöver inte så mycket vatten och mat" Så så fel tänkt, märkte jag. När jag hade blivit genomblöt efter regnet så började jag gråta, helt utan anledning. Nu har jag förstått att det berodde på för lite energi.
 
Så, Inga såna misstag i år.
 
Vad har jag då med mig?
Jag har med mig mina egna energibars, bullar, kokta ägg, nötter och salt, Jordgubbar och grädde vid första supporten 2.37 är beställt plus ny bulle och nya energibars. Ägg och bacon plus gröt vid andra supporten 9.00 plus ny bulle och energibars Vid tredje supporten 15.00 vill jag ha lagad mat. Vad jag är sugen på vet jag vid 14 i morgon.
 
Nu fortsätter jag att vila
 
See You

Drygt två dygn till start.

Då går det mot Stockholm i morgon för en hotellövernattning innan starten går på torsdag kväll. Jag är supertaggad och ser fram emot detta galna event.


Jag börjar tycka att det är tråkigt att vila så att jag asade ut bästa kollegan E. En fantastisk kollega som har blivit en av mina närmsta vänner. Hennes stöd och support detta år har jag aldrig haft tidigare i livet. Hon försökte få mig att stanna hemma och vila, men jag ville dels träffa henne och få röra på benen lite. Så det blev sex kilometer tillsamman.  Det gjorde jättegott för både kropp och själ att få komma ut tillsammans med E. Nästa gång vi ses är om över en vecka och då är planen att gymma tillsammans. Hur min kropp är redo för det, vet jag då :)



 

Det ska bli intressant att se hur länge kroppen orkar denna gång. Detta år har jag mer energi med mig och jag vet att kroppen behöver mer energi under natten än vad jag har trott tidigare. Det ska hjälpa mig en del. Hur hjärnan sedan börjar arbeta mot att vilja fortsätta, det kan jag ju inte veta. Det jag vet är att jag ska kämpa emot de tankarna så länge jag bara kan. 

Som PerOla säger i dokumentären. "Bryter man vid 12 timmar, kan man gå 12 till" En löparkompis sprang Borås Ultra i maj och "hade bara ont de sista 15 kilometerna" vilket kan omvandlas till tre timmar på Fotrally. Bra tankar att fokusera på under rallyt.

Fjorårsvinnaren av Fotrally  2015 Forsis, skrev i en kommentar att "du ska bara gå så länge du kan och då kommer du att få rekordet med dig" Så, mina tankar kring hur länge jag ska gå i år är helt annorlunda än de andra två åren. När sedan Thomas Gjutarenäve skrev att han vill intervjua mig i år också eftersom jag var med i hans dokumentär från i fjor, så är jag ju extra taggad att ge alla andra något att blir inspirerad, taggad och kanske till och med imponerad över :) 

Nu är packningen över hela golvet och jag tänker, planerar och skriver och är övertygad om att detta ska ta mig flera timmar längre än vad jag har gått innan. 


I morgon kommer mina planer kring maten som ska ta mig till  nya rekord. 


See you 

Snart Fotrally nr 3

Det blir ett bildlöst inlägg för jag lyckas inte få till det med bilder just idag.
 
MEN,
 
Det viktigaste för mig är att blogga om det underbara, magiska djävulska Fotrally. :) Det blir nummer tre för mig.
 
Första året som jag och Kärleken gick var 2014 och då filmades vi under hela promenaden. Denna dokumentär finns redan på Svtplay Maratonmarchen.
 
2014 gick jag egentligen inte som man "ska" jag gick inte så långt som jag kunde, jag gick till Nykvarn där jag hade beställt skjuts. Tid 11,30 Kärleken gick 18.09
 
2015 gick jag för medalj 12 timmar. Kärleken bröt samtidigt och vi bestämde oss för att gå lite längre än 12 timmar för att klättra lite i placeringarna. Vi gick i 12 timmar och 15 minuter och klättrade 14 placeringar på det ;)
 
2016 är målet att spränga gränserna med så många fler timmar. Jag ska nämligen ta över familjerekordet på 18.09. Förändringarna som jag gör detta år är:
 
*Jag har support med mat och dryck som funkar för mig
*Jag har fattat att det krävs otroligt med energi för att både gå och hålla mig vaken (denna okunskap 2015 drog ner mig vid 6-tiden på morgonen, då tårarna rann i en timme)
*Mitt pannben klarar mycket mer än vad jag tror. Smärtan är bara en känsla, den går över.
*Jag har hittat poddar att lyssna på som ska få timmarna att gå fort som attan :)
 
Packningen börjar ta form och jag har alltid papper och penna med mig så att jag kan skriva upp allt som jag kommer på under varje dag nu fram till start på torsdag 30/6 21.00.
 
See you

Taggat med: 

,